Nostalgikväll!

I går så var vi bjudna upp till Karin och Erik i Kallmora för grillning och badtunnedopp. Spotify bjöd på ett gäng gamla godingar bl.a. denna



Nå bad i tunnan blev det inte direkt utan snarare så fick vi beskåda ett oändligt slöseri på vatten då tunnan fylldes. Ja, dvs, vattnet hälldes i tunnan som sen sipprade ut och bildade en egen sjö brevid tunnan. Trät skulle svälla och läckan upphöra, men efter 10 timmars påfyllnad så var det fortfarande inget vatten i tunnan utan bara utanför :)

Ha en skön sommardag.
/K

Familjen på ingång!

Idag kommer mamma, pappa och Jon på besök. Blir en vända till Hälleforsnäs och LAGER 157. Sedan blir det middag på MING PALACE och säkerligen en hel del karaoke! Vad vet jag!

En väldigt bra låt - som jag kan lyssna på hela vägen till jobbet, o så hem igen är denna:


Bortglömd favorit -räddare i natten!

Efter att ha sovit bort hela kvällen och vaknat närmare klockan 23.00 av obeskrivlig hunger så trodde jag döden var nära... (ja, ty så hungrig blir jag när jag är hungrig, och det har inget med graviditet att göra) Jag låg kvar i sängen och fundrade på vad man skulle kunna äta som inte krävde allt för stor ansträngning. Det stod mellan pasta eller stektägg. Insåg hur osugen jag var på båda dessa alternativ och hur dåligt utrustad kyl vi hade för spontan-ätande. Inte ens en usel knäckemacka fanns att tillgå. =(

Försökta få José att inse att vi faktiskt missat kvällsmaten och att vi borde ha mat (dvs han borde åka o fixa mat), men nej, det gick inge vidare då han också var utslagen efter solsting och golfande.

Gick o la mig i igen och José började prata om att vi alltid måste ha en back-up plan för mina hungerattacker. Typ Gorbys eller vad som helst. Idén var god, men jag vet sen tidigare att allt som är ätbart och som inte kräver kastrull ändå har förmåga att försvinna - frukost, mellanmål, kvällsmat, nattmat, fikastund. Säg till vad passar inte en Gorbys eller tre José??? Vi skulle alltså behöva en A-plan, B-plan, ja förmodligen ända upp till X-plan för att det skulle finnas mat hemma när det väl behövdes. Ler!

När jag nästan dött - ja åtminstone fällt ett par tårar så slog det mig att vi hade fiskbullar. (José äter inte fiskbullar så de visste jag fanns). Natten var räddad!



In i micron två minuter och bara att hugga in.  MUMS filibABBA!
/K the hungry

En liten julklapp!

Den kanske inte så välbevarde hemligheten is about to be revealed.

I mitten av december så får jag och José en liten


om allt går som planerat det vill säga!

Tudelo
/Kerstin


RSS 2.0