kertan.blogg.se

Kom hem till Eskilstuna igår efter att ha varit bort en vecka. Dels är det mycket skola nu sista veckorna och sen så har jag och mina syskon och helen+pojkvän varit en helg i Göteborg.

Hemma såg det ut som man kunde förvänta sig (dvs värre än när man åkte hemifrån för en vecka sen) och José hade till och med hittat en bildserie passande till situationen, den kommer här...

Det är Nemi, som undrar varför hon är tillsammans med sin pojkvän, varför, varför, varför...

I sista rutan så tänker hon därför... 

Well so long.. Måste duscha och helst befinna mig i bilen inom en kvart!
// k

Visst är det märkligt hur vi fungerar egentligen. Vi vill bara ha och ha. Mer och mer. Och billigt ska det vara, helst gratis!
Är det någon som tänker på konsekvenserna av detta?! Jag är själv en rätt duktig spenderare som vill ha och ha, men har de senaste månaderna lärt mig att man kan leva på betydligt mindre. Jag tänker både en och två ggr innan jag köper något. Varför? Jo, för att vi köpt en lägenhet och jag och José vill kunna lägga så mycket som möjligt kontant, för att få ner månadskostnaden istället. Över till detta med att ha och ha... 

Att ringa ska helst vara gratis och mobilen ska helst vara på köpet. Och sen står vi där och gnäller över långa väntetider i kundtjänst eller dålig service. Ja, man får ju vad man betalar för...

Att betala ca 200 kr för en film är ju hutlöst, men å andra sidan. Hur bra skulle filmerna bli utan specialeffekter, bra skådisar, bra manus osv. Om vi inte betalade för oss? I vissa filmer så måste de ju stänga av hela kvarter när de spelar in, det som allt annat kostar pengar. När jag var liten funderade jag över varför en cd-skiva kostade 150 kr att köpa, när matrialkostnaden max kunde vara en femma. Ler! Har insett nu att det är inte själva skivan i sig som kostar, utan själva arbetet innan det blev vad det blev.

En annan intressant sak är detta med att det är så lätt att jämföra priser idag. Finns ju pricerunner.se och prisjakt.se att enkelt använda sig av för att reda på vart just det man är ute efter är billigast. Det är en tjänst dom José utnyttjar flitigt. (precis som Telia-pappan i reklamen, som inte köper regnrock utan istället går ut i spöregnet) Här om veckan var vi i en butik och José skulle köpa ett spel, men det visade sig vara 30 kr billigare på Internet så han skulle avvakta. Då surna jag till och sa: Nu köper du det förbannade spelet... Någon måtta på snålhet får det vara. Lite kan man faktiskt betala för tillgänglighet och service. Ett bra exempel på detta är Egames i Eskilstuna, en affär som säljer spel och konsoler av alla dess slag, oftast lite dyrare än båder stormarknaderna och Internetbutiker, men vad får man egentligen för service på stormarknaderna? Nej, på nischade butiker, såsom Egames, så är personalen genuint intresserade av de produkter de saluför och det är oerhört fult att utnyttja deras kunskap, vänlighet och information för att sedan handla där det är billigare. Håller ni inte med?

Det är skillnad på att vara en medveten konsument till att vara en dumsnål konsument. Jag har nog alltid varit den dumsnåla konsumenten, men inser mer och mer att dumsnålhet kan leda till att de butiker man gillar kanske försvinner. Dags att inse att priset inte är det enda avgörande i valet av produkt/butik. Min mor har insett detta förlängesen. Hon lägger gladeligen 500 kr extra (eller mer) på en TV-apparat för att gynna ortens butiker, ja dvs innan hon insåg att även ortens butik hade rätt usel service.. Och jag som dumsnål konsument har suckat åt hennes slöseri, men jag vill ändå inte kalla henne för en medveten konsument, utan snarare en bekväm konsument. En sån som betalar lika mycket för 1 kg socker, som ett 2 kg:s paket, bara för att det är en smidigare förpackning som tar mindra plats i skåpet... Detta medan pappa kan fylla halva frysen med köttfärs eller falukorv om det är extra pris. Han till och med smygköper billiga saker och hoppas att mamma inte ska se det. Tänk hur olika vi är...

Idag är det farsdag, så grattis pappa, eller vad man säger...

I övrigt är jag ledig denna helg och funderar på hur julkorten ska se ut i år. Ska man ens skicka några? Jo, några kanske, annars kan man ju önska God Jul här på bloggen, när tiden är mogen. Och de som inte läser min blogg får väl ha en tråkig jul helt enkelt. Skämt o sido!



Skulle detta funka? Lite väl somrigt kanske?

take care // k